onsdag 4 februari 2015

Etnologiska studier i klassisk kolonialanda

Så var det dags för en snabb inblick i undertecknads Bibliotheca Infernalis igen. Dels har er ödmjuke skribent fått den ökända ändalykten ur vagnen och faktiskt läst några av de där stinkande volymerna med gulnat papper, och dels så har några nytillskott värda att nämnas tillkommit.

De böcker jag tagit mig igenom nu har i huvudsak kretsat kring människors tidiga religiösa föreställningar, liksom hur många av dessa föreställningar levat kvar ända in i vår tid. Det rör sig om Martin P:N Nilssons rätt torra bok Primitiv Religion och Gustaf Bolinders mustiga och fantasieggande I Djungelmystikens Afrika.


Den förstnämnda, utgiven 1934, är ett lite tyngre verk med föresatsen att ge en övergripande framställning av vad dåtidens forskning kunnat frambringa angående just primitiv religion, vilket innefattar trosföreställningar hos såväl naturfolk i Australien och Afrika, såväl som kulterna i det antika Grekland och Rom. Det är intressant läsning, om än inget man tar sig igenom på en kafferast. Visserligen är det färgat av sin tid, men boken ger ett genuint intryck av att faktiskt försöka förstå de psykologiska aspekterna hos exempelvis själsföreställningen hos de man uppfattade som primitiva folk.
Den tål att skummas igenom igen, tänker jag spontant efter att ha tagit mig igenom det mer sensationslystna verket I Djungelmystikens Afrika, utgiven 1950. Gustaf Bolinder, den svenske forskningsresenären som skrivit såväl reseskildringar som ungdomsromaner, försöker här ge en mer praktisk och närgående bild av afrikanska stammars religiösa liv i Sierra Leone, Nigeria och Rhodesia. Med en samling egna ögonvittnesskildringar, såväl som anekdoter från både kolonialmaktens myndighetspersoner och infödda målas en fascinerande bild upp som visar hur dessa tidigare utforskade religionsföreställningar inverkar på människors vardag.

Givetvis har boken ett kolonialistiskt perspektiv, och flera av anekdoterna bör nog tas med en nypa salt, men det är spännande läsning. Här beskrivs de hemliga förbunden som stammarnas manliga medlemmar måste uppgå i för att betraktas som fullvärdiga, fria män. Förbunden fungerar både som religiösa sällskap, frambärare av traditioner och skolor i det rent praktiska som hantverk, jakt och fiske. Även kvinnorna har sina hemliga förbund, som förbereder dem för vuxenlivet och ser efter deras gemensamma intressen.
Mer rysliga historier berättas om vilddjursförbunden, som bildat kult runt rovdjur som leoparder och krokodiler, och sägs ägna sig åt människooffer. Och värre blir det, när Bolinder kommer in på kannibaliska kulter, häxdoktorer och andra smaskigheter som får en liten weird fiction-fantast att rysa av välbehag!
En särskild anekdot berättar om en engelsk major som fått i uppgift att göra ett tillslag mot en av dessa människooffrande kulter. Jag tänker inget avslöja om den bisarra upptäckt han gjorde, utan rekommenderar istället att ni jagar rätt på boken och läser själva. Det är klart värt besväret och pengarna, då den är mycket underhållande. Dessutom innehåller den en hel del fotografier som skildar såväl vardagsliv som religiösa masker och danser.

Som nämnt så har undertecknad även jagat rätt på några nya (eller ja, egentligen rätt gamla) böcker till mina redan dignande bokhyllor, nämligen de här rackarna:






Längst till vänster har vi Troll-Marksens Svartkonstbok, ett särtryck från 1924 innehållande just en gammal svartkonstbok. Vidare har vi boken Svartkonst, som innehåller ännu några fler sidor ur svenska svartkonstböcker, och information därom. Dessutom tycks den innehålla ett faksimiltryck av ett genuint gammalt djävulskontrakt. Intressanta grejor!
Vidare har vi Johan J Törners Samling af Widskeppelser utgiven 1946. Den innehåller, som namnet antyder en uppteckning av vidskepelser som skriftens upphovsman insamlade under 1700-talets andra hälft. Det blir säkert lovande läsning.
Sist men inte minst har vi Efraim Briems Babyloniska myter och sagor, vars titel torde tala för sig självt. Jörgen Peterzén har ju i sin bok Magi beskrivit babylonierna som världshistoriens mest vidskepliga folk, så jag räknar iskallt med att deras mytologi (som jag egentligen borde ha satt mig in i vid det här laget) är rejält jävla urflippad.

Nåväl, då vet ni vad jag har att grotta ner mig i framöver. Det här kommer kräva en förbannat massa absint.



Inga kommentarer:

Skicka en kommentar