Långväga laserplaner

Den gode doktorn har således bestämt sig för att sparka igång nästa kirurgiska projekt. Givetvis trots att det återstår en massa annat att göra på de tidigare. Varför göra det enkelt för sig? Än så länge befinner det sig dock i det stora hela på ritbordet, men några detaljer är spikade. Dels ska ytterligare en IRT-2X få sätta livet till, då undertecknad ämnar omplacera dess innanmäte till ett nytt skal.

Vidare har en beställning lagts på de här godsakerna:

Fula som stryk, men ack så användbara.

Vad är då dessa två vederstyggliga skapelser? Det ska jag berätta. Under ett svagt ögonblick fick någon av utvecklarna som för närvarande ansvarade för det relativt ärbara laser tag-varumärket Laser Challenge den sinnrika snilleblixten att lansera ett laser tag-system som rakt av imiterade paintball, så till den grad att sensorerna markerade antal träffar medelst simulerade, lysande färgfläckar. Givetvis försökte man även få vapnen att efterlikna paintball-gevär också. Systemet gjorde, som man kan gissa, ingen större succé. Dock hade det en rätt förträfflig egenskap som gjort bössorna eftertraktade bland nördiga hemmafixare, nämligen en lins som sparkade akterdel. Generellt sett har de vanliga Lazer Tag-vapnen en räckvidd på omkring 100 meter. De här rackarna har dokumenterats kunna träffa mål på över 350 meters avstånd. Det är en rätt markant skillnad som kan ge en klar fördel på det infraröda slagfältet.

Undertecknad skall således använda linserna från de här små raringarna tillsammans med elektroniken från en Lazer Tag IRT-2X och bygga... Ja, vad då? Där någonstans är det för närvarande stopp. Eftersom jag redan byggt lite av en drömbössa i och med Starlyte-geväret, så vet jag inte riktigt vad jag ska ge mig i kast med nu. Någon form av film- eller TV-spelsbaserat vapen vore ju fantastiskt, men det är svårt att bestämma sig och ännu svårare att hitta lämpliga skal till vettiga priser. Mest sneglar jag på diverse Nerf-baserade lösningar, då de ju lämpar sig rätt bra för dylika projekt, men samtidigt är det svårt att hitta något som riktigt tilltalar min nördiga smak. En fabulös variant vore ju att hitta en lättbearbetad replika av den här gamla godingen:

Geväret alltså, inte Sigourney Weaver. Något säger mig att hon skulle protestera om jag försökte installera Lazer Tag-elektronik i henne. Hur fantastiskt snajdigt det än vore.

En klassisk stormtrooper-puffra vore inte heller helt fel, trots att den nog med tanke på linsens räckvidd måste betraktas som aningen opraktisk. Dessutom är det ju förbjudet att träffa sitt mål om man använder en dylik, vilket filmerna tydligt visar.

Fräck är den, hur som helst, och förr eller senare ska den byggas.

Starship Troopers gav ju även upphov till en handkanon som rakt översatt från utsocknes språk kan beskrivas med termen 'dålig stjärt'. Lite väl otymplig kanske, plus att jag inte har en aning om det ens finns något vettigt skal att utgå från om man vill bygga en.

Så många val, så få skal och så ofantliga mängder pengar en stackars låtsasdoktor måste slänga ut om han vill bygga en infraröd leksak av något av dem. Nåväl, jag hinner nog hitta något som passar för mitt blivande långdistans-gevär. Säkert är i alla fall att motståndarna ska åka på rejält med pisk när det är färdigt.