I kapprustningens skugga

Den gode doktorn har återgått till operationsbordet, och gett sig fan på att lyckas med sitt laserprojekt. Nu har jag dessutom gjort framsteg. Små små babyframsteg, men likväl framsteg. Istället för att göra om tidigare misstag och bli överväldigad av alla små detaljer som måste fixas, samt att försöka ordna dessa små detaljer på en och samma gång, så tar jag en sak i taget nu. För närvarande fokuserar jag på det som visat sig vara ett stort problem tidigare, nämligen att placera batterisläden lämpligt. Visst skulle jag kunna stoppa in den och fästa den med mängder av tejp och mjukplast någonstans, det är ingen brist på utrymme, men jag vill inte behöva skruva upp hela apparaten bara för att kunna byta batterier. Nu har jag bestämt mig för en lösning, och tänker jobba på att få den att fungera. Tanken är att jag bara ska behöva skruva loss själva gevärskolven för att byta batterier, och har nu röjt upp utrymme för släden och fäst dit kontantfjädrarna. Ett problem återstår dock, jag måste stabilisera släden så att den inte studsar omkring där inne, och bryter kontakten.

Det ser dock lovande ut, så här har jag löst det än så länge:

Tanken har slagit mig att jag borde försöka komma över billiga små legoklossar eller dylikt, då det borde vara en rätt bra råvara för att kunna bygga stabiliserande plastytor i valfri storlek. Jag ska fila mer på den idén.

När batteriproblemet slutligen är löst blir det dags för stort problem nr 2, nämligen att fästa sensor-kupolen, men jag har planer för det också...