torsdag 4 september 2014

Nya system, gamla tankebanor

Då och då återkommer tanken på att sälja av den gamla laserarsenalen som ligger och samlar damm betydligt större tid än den används till att spela med. Delar av den åker i regel mest bara fram för att byggas om till tuffare laser tag-puffror, men i övrigt befinner de sig i ett väldigt passivt tillstånd. Skälet till detta är ju primärt att jag inte har några att spela med i närområdet, och faktum är att arsenalen börjar ta omotiverat stor plats. Är den då värd att hänga kvar vid?

Som lök på funderingslaxen kommer då beskedet att ett nytt system är på väg, Skirmos, som är ett open source-projekt med stor potential att utvecklas vidare - vilket man inte riktigt kan säga om Hasbros Lazer Tag-serie som än en gång blivit kört i botten, vilket är synd eftersom de är fenomenala små apparater, särskilt med tanke på priset. Skirmos-gevären är jämförelsevis dyra, om än överkomliga även för privatpersoner som undertecknad. Vad som framför allt är intressant med dem är just open source-konceptet, som innebär att det står var och en fritt att programmera in egna speltyper och säkerligen konfigurera gevärens beteende, vilket ju får det att vattnas i munnen på någon som främst ser laser tag som ett sätt att flytta datorspelandet ut i verkligheten på ett lagom ofarligt sätt.

Min tanke är då som sagt om jag ska sälja den gamla arsenalen? Den tar mycket plats, och jag har fler pjäser än jag känner folk som vill spela. Å andra sidan har jag byggt ett antal ganska häftiga konstruktioner hittills (om jag får säga det själv), och jag börjar känna Lazer Tag Team Ops-systemet så väl att jag kan anpassa det för att fungera med de flesta speltyper jag kan tänka mig. Alternativet vore då att göra mig av med LTTO-prylarna, och skaffa fyra Skirmos-gevär, vilket nog mer motsvarar den eventuella spelarbas jag är kapabel att skrapa ihop vid sporadiska tillfällen. Det vore ju onekligen skönt att faktiskt få plats med något annat i garderoben än gamla laser tag-gevär...

En annan "fördel" är ju också att jag inte skulle behöva belamra köksbordet med verktyg, plast och halvtaskiga kretskort så fort jag kände behovet av att modifiera arsenalen. Istället skulle jag behöva lära mig Arduino-programmering, men det är en annan femma.

Många funderingar och få riktiga slutsatser, alltså. Det logiska vore givetvis att sälja Team Ops-utrustningen, men jag antar att allt plastpysslande jag ägnat åt den har resulterat i en lätt emotionell koppling också, det vore lite som att slänga en tavla man målat. Vilket vore lätt om tavlan såg förjävlig ut, men i det här fallet är den ju rätt ball.

Jag antar att anledningen till att jag spekulerar öppet på bloggen här är att jag är ute efter lite input från de få stackars läsare jag har, som jag gissar innefattar även mina kära motståndare på laserfältet. Vad tror ni, skulle det vara värt att gå ner i skala, när det mesta tyder på att spel i större skala inte lär hända igen? Det där lät lite mer vemodigt än jag tänkt mig.

Av Skirmos Kickstarter-video att döma så har systemet dessutom en hel drös med häftiga funktioner redan från början, och jag blir lite mer sugen på att skaffa det för varje gång jag ser den. Men att hålla med två olika arsenaler känns ännu mer omotiverat än nuvarande situation.
Det återstår att se hur det blir, vad anser mina kära spelare?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar